Ett blodomlopp av klockslag,
ett krampaktigt tag om en skör horisont.

Om livet vore en resa,
så skulle målet vara döden.

Döden som skrämmer, döden som slår,
där vi rusar mot stupet med slutna år.
Varför darrar vi för mörkrets hamn?
Ingen skrek efter ljus innan livet brann.
Ingen saknade andetag i tiden som var,
när intet var allt och vi själva var kvar.

Om livet vore en resa,
så skulle målet vara döden.

Den väg som vi hatar, den färd vi förtränger,
den tråd som till sist och för evigt oss stänger.
Vi springer i cirklar och vägrar att stanna,
fast mörkret till slut vill omfamna vår panna.

En resa vi förbannar.
Ett mål vi vill fly.
Ett oundvikligt mörker där allt ska dö ut,
och tiden till sist äntligen… tar slut.